info@eriktarryggpa.se

Hem » Blog » Friidrott, en variationsrik sport för den tävlingsinriktade

Friidrott, en variationsrik sport för den tävlingsinriktade

Få glömmer väl finalen i sjukamp, VM 2003 i Paris när Carolina Klüft blev den tredje kvinnan någonsin som överskrider 7 000 poäng i friidrottsgrenen sjukamp?! Hela Sverige satt som på nålar och tävlingskänslan gick att ta på. Tack vare Klüfts, men också många andra stora och framgångsrika friidrottare har idrotten blivit omåttligt populär i Sverige. Det är dock inte den enda orsaken till att friidrott är så omtyckt i dag.

Friidrott, en variationsrik sport för den tävlingsinriktade

Friidrott är allsidig – vilket gör att i princip all kan hitta sin eller sina favoritgrenar. Sprint, höjdhopp, kula, höjdhopp, långdistans, häcklöpning, längdhopp, stavhopp, spjut, diskus är några exempel på grenarna som ingår i friidrott. Är man inte bra på det enda är man bra på det andra. Och hela tiden kan man utvecklas i alla grenarna. Just därför blir friidrott så individuell och rolig. Alla har olika förutsättningar och i friidrott får man chansen att ge utlopp för de förutsättningarna.

Mångsidighet vilket är bra för barn

Att barn ska hålla på med friidrott kan i mångas ögon anses vara både för kravfyllt och allvarligt. Detta är dock en myt som bör avlivas. Inom friidrott får man chansen att prova på alla olika grenar, och med tiden se hur det artar sig och man utvecklas. Talang kommer senare, när man är barn handlar det om att se vad man tycker är kul och anpassa träningen efter biologisk utveckling. Dessutom, att utöva flera olika grenar parallellt är nyttigt för alla – barn liksom för vuxna. Det ger en mångsidig och mer välutvecklad motorisk förmåga och att flera delar av kroppen får arbeta och utvecklas. Inledningsvis när barn börjar träna friidrott handlar det primärt om att ha roligt och att få prova på. Alla grenar bearbetas och inget går till överdrift. Mycket fokus ligger dock på den motoriska biten och varierande rörelsemönster, viket aldrig är för sent eller för tidigt att börja jobba med. Det finns en svårighet med att barn i unga åldrar, särskilt innan tonåren, utvecklas olika snabbt. Detta har många gånger gett känslan av för stor olikhet vilket fått många barn att sluta hålla på med friidrott. Detta är tråkigt, i synnerhet i och med att en tioårings prestationer säger relativt lite om vad som komma skall.

Rikta in sig på specifika grenar

I tonåren när kroppen börjat ta ordentlig kurs mot en vuxen fysik blir träningen mer allmänfysiskt inriktad. Motion och uthållighet, kondition och styrka blir ett allt större inslag i träningen. Det är just därför tävlingar på högre nivå börjar först vid 15-årsåldern. JSM (Svenska mästerskap för juniorer) är toppen av ungdomsfriidrottarna. Det är just i denna åldern och uppåt som man börjar rikta in sig på specifika grenar och träna mer på just de eller den valda sporten. Roligt är viktigt, men man får inte glömma charmen med att tävla i friidrott. Det ingår och gör att många strävar efter att prestera ännu bättre hela tiden. Att satsa och att bli besviken är inget dåligt i sig. Det viktiga är bara att man inte glömmer bort glädjen i sporten.

Rikta in sig på specifika grenar